varbebisimagen

Jag drar mig för att läsa din blogg, för det skär i mitt hjärt att veta hur du mår. Dagarna i ända tänker jag på dig, hur det är att leva med brustet hjärta, hur du orkar ta nya andetag och vad du gör på kvällarna när du kommer hem från jobbet och din dotter är hos sin pappa. Vad du försöker fokusera på för att han inte ska ta över ditt huvud, vad du gör när du sitter ensam i soffan, om du pratar med någon när du är ledsen eller om du försöker kväva gråten i en kudde..
Jag är så rädd om dig, önskar så att vi bodde närmre. Vill bara vara hos dig varje lediga sekund, äta mysiga middagar, skratta, klappa magen, prata, analysera, fundera, försöka se det positiva med framtiden men även försöka bearbeta allt du går igenom.
Jag önskar jag kunde stå vid din sida för varje steg du tar och ta emot dig när du faller. Jag önskar jag kunde hålla om dig och säga att allt kommer att bli bra, att det bara är såhär en stund men att det kommer kännas lättare imorgon.
Jag tänker inte säga att jag vet hur du mår, för jag har aldrig behövt gå igenom det du gör men jag vill att du ska veta att jag tänker på dig. 24 timmar om dygnet så finns du i mina tankar och jag finns alltid här om det är något, oavsett vad klockan är eller hur långt bort jag än bor!
Du är världsbäst och så underbart vacker, du kommer klara dig tro mig! Förr eller senare kommer du vakna upp en morgon och känna att du kan börja leva ditt liv igen...
Jag älskar dig min underbara storasyster!