Vecka 26+2

Igår var det vägning och mätning utav mage på MVC.

Vikt: 63,8Kg

Magens mått: 25cm

Hjärtljud: 150

Allting var perfekt och vi låg precis i mitten utav kurvan! Däremot vart han lite kinkig när hon klämde och kände på magen så när vi låg och lyssnade på hjärtljudet så kom det en ordentlig spark mot den, han ville helt enkelt inte vara med längre haha!

Mitt mående förbättras inte utan vissa dagar känns det nästan som att det blir tvärtom. Inatt vaknar jag av att jag spytt i sömnen och drar ner allt i luftrören, trodde seriöst jag skulle kvävas till döds. Upp i panik och föröska få tag på vatten som jag inte klarar av att svälja för allt bara kommer upp igen, samtidigt som jag vill borsta tänderna för att bli av med den vidriga smaken men den sitter ju inte i munnen utan i luftrören så ja, det var absolut ingen rolig historia! Jag vet att det finns dom, ganska många tyvärr som inte riktigt förstår hur illa det är och som tycker att jag är fruktansvärt negativ och bara klagar, så jag tänker faktist stå upp för mig själv nu.

Jag äter två olika sorters tabletter. Den ena är en stark magmedicin som du äter när du har svår magkatarr och den ska ta bort både halsbränna samt sura uppstötningar. Det är den starkaste du får äta under graviditeten och den hjälper inte på mig. Jag lider fortfarande avc grov halsbränna och sura uppstötningar minst 4ggr om dagen.

Den andra tabletten ska göra så att jag inte kräks och den hjälper till en viss del, men den tar ju inte bort illamåendet. Den har även bla koffein i sig och ska göra en pigg så man orkar mer, ändå skulle jag kunna sova hela dagarna utan att tveka vilket läkarna inte är så förtjusta i.. Självklart är man normalt trött under en graviditet men enligt min senaste läkare så "ska" man inte kunna ta denna tablett innan man går och lägger sig för man ska inte kunna somna, men jag somnar som en gris iaf. Jag är trött på att höra vad jag kan och inte kan göra utav folk i min omgivning för jag har försökt allt och lite till. Tagit till mig av alla tips jag får av folk runtomkring samt av proffisionella läkare från Danderyds kvinnoklinik men inget utav dessa fungerar. Tro inte att jag inte försöker eller har försökt för det gör jag och har gjort sedan dag 1, men det fungerar helt enkelt inte. Men det är bara 14 veckor kvar och jag står absolut ut med detta, men jag säger bara att ni måste ge mig en chans att andas och ibland låta mig vara ifred istället för att försöka ge mig råd.. Jag vet att ni bara gör det för att vara snälla och för att försöka hjälpa mig men tro mig, jag har gjort allt man kan.

Så nu vet ni hur det ligger till, idag tex mår jag skit men ska ändå trotsa och försöka hänga med jejje på stranden.. Vi får se hur länge jag står ut! ;)



Magen i vecka 26+0


Tårar

Jag har inte haft så speciella hormoner lr liknande i kroppen, snarare tvärtom... Jag har för de mesta varit glad och inte alls varit speciellt påverkad utav att vara gravid.. Självklart har vissa dagar varit jobbiga då jag haft mycke agressionerni mig men de har inte varit många. Däremot de senaste dagarna har de kommit mycke hormonerni form av tårar!! Jag har gråtit nå sjukt mycket de senaste dagarna och inte utav någon speciell anledning heller.. Helt galet, varför blir det så? Jag har tagit åt mig jätte mycket utav vad folk har sagt och gjort den ßenaste veckan och känns som ja bär allt på mina axlar. En person sårade mig speciellt med sitt fruktansvärt fula beteende men jag har släppt det efter att få ha skrikit och gråtitnhos någon som var med och verkligen förstod eftersom att hon upplevde det påmsamma sätt som jag.. Iaf, nu ligger jag här i soffan med en mage som har brakat ihop, en oroskänsla i hela magen och hjärtat och ett dovt illamående och vill bara gråta, igen!! Det är helt galet, jag har verkligen ingentingnatt gråta över men ändå så vill jag! Jag tackade nej till Jossies middag ikväll som jag verkligen sett fram emot och det ville jag gråta över! Men jag måste lyssna på mig själv och jag orkar verkligen inte.. Jag vill inte spendera kvällen hemma i den här röriga lägenheten men jag måste, inte för någon annans skulle utan för min skull!

Graviditet hittills 18+0

Det är inte lätt att vara gravid men snart har halva tiden gått och då är det bara resten av halvan kvar haha!
Jag har mått illa från och till men de senaste veckorna har varit fruktansvärda.
Läkarna har skrivit ut två sorters tabletter, en sort emot sura uppstötningar och magsyran som jag har problem med, och en emot illamåendet. De fungerar ungefär som åksjuketabletter, men jag kan inte äta de receptfria åksjuketabletterna då jag e laktos intollerant.
Igår började jag med en ny morgonrutin för att se om det skulle bli någon skillnad och lite har det hjälpt. Jag tar nu en illamående tablett innan jag går och lägger mig och precis när jag gått upp, sen tar jag ut Sessa och efter det blir det frukost men enbart knäckebröd med något pålägg och ingen dricka. Igår fungerade det hyffsat, då var det bara yrseln som var här och spökade men jag slapp illamåendet vilket är riktigt skönt!
Tyvärr har jag inte mycket krafter till att hitta på saker utan jag tar det hellre lugnt nu och gör saker i min egen takt. Jag tycker inte om att åka iväg för att göra något eftersom jag känner att det är påfrestande att gå och må illa bland folk. På eftermiddagen är det bättre och då kan jag hitta på lite mer, men oftast så har jag ganska dåligt med energi då, eftersom kroppen jobbar så starkt emot illamåendet och yrsel på mornarna.
Läkarna vill fortsätta sjukskriva mig men jag får sån grov prestationsångest av att bara ligga hemma och inte göra någonting, speciellt när det kommer till pengar. Jag vill inte veta att Fredrik jobbar 06:30-15:30 varje dag medans jag bara ligger hemma.. Det känns inte rätt!
Jag har märkt att folk har svårt att förstå hur jag har det, de tror inte riktigt på att det är så illa som det är. Jag fick enligt mig själv ganska hård kritik utav en person häromdagen som sårade lite extra men jag försöker att förbi se det. Det är alltid svårt att sätta sig in i någon annans situation, det vet jag utav egen erfarenhet.
Vid det här laget har jag även börjat få kraftiga humörssvägningar och ett ganska hett temperament igen vilket jag inte har haft hittills under graviditeten, men det är väl sånt som hör till...


Mvh

Tid på MVC har vi fått också, ska bli SÅ spännande! Första mötet vet jag dock inte vad som görs, allt jag vet är att det är 1½ timme långt.. Sen ska ju vi på UL i vecka 13 för att kolla upp en cysta jag har på höger äggstock som ska opereras bort.
Då kanske kanske man kan se könet står det på internet hihi, de lär ju iaf synas om det är en liten pojke som ligger där inne vilket vi tror..
Trött är jag mest hela tiden men äntligen har jag börjat få lite av min gamla energi tillbaka! Jag har vart riktigt säknt i flera veckor men nu börjar jag komma på banan igen!


RSS 2.0